Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språkets musikaliska sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däremot saken i fråga om en och samma person. Om
man »brummar» eller »gnäller» fram ett visst yttrande,
är i regeln icke likgiltigt i fråga om detta yttrandes
innebörd.
En dylik skiftande tonhöjd är nämligen för en
och samma individ möjlig att åvägabringa, ehuru,
såsom redan nämnts, endast inom vissa gränser
(ungefär två oktaver). Visserligen kan man icke utan
vidare ändra sina röstbands täthet och volym, men
den tredje faktorn i fråga om tonhöjd, nämligen
spänningen, den står det i vårt fria skön att högst
väsentligt modifiera, tack vare struphuvudets
egendomliga mekanism, som tillåter oss att spänna
röstbanden, ungefär som man spänner en fiolsträng.
Som detta emellertid är förenat med någon ansträngning,
så underlåter man det så ofta som möjligt och
låter röstbanden förbli vid sin naturliga spänningsgrad,
så snart man icke har något särskilt mål, som
man medelst spänningen vill vinna. I vårt tal alltså
spänna vi röstbanden så litet som möjligt och röra
oss sålunda övervägande inom lägsta delen av vårt
disponibla tonomfång. Inom detta begränsade
område, normalläget, kan man vidare urskilja en
»normalton», olika för olika individer, men hos samma
individ tämligen konstant. Denna individuella
normalton framkommer säkrast vid ett fullkomligt
ointresserat eller åtminstone rent objektivt hållet uttal
av ett enstavigt fonem, helst ett sådant som icke har
någon språklig betydelse eller åtminstone en sådan
som icke rimligen kan föranleda något av subjektivt
intresse färgat uttal, t. ex. bokstavsnamnen a, be, se
o. s. v. I den mån man vid sitt talande håller sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
