Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språkets musikaliska sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
estetiskt syfte. Övergångsformer ges naturligtvis, å
ena sidan inom den konstnärligt utbildade deklamationen
(t. ex. »recitation» av vissa liturgiska o. d.
språkalster), å andra sidan inom »recitativet», varom
strax mera.
2) Modulerat tal är ett språk med musikaliskt
ackompanjemang (av människorösten; träda andra
instrumenter till, så har man en »melodram» i gång).
Men att detta ackompanjemang icke är för talet
såsom sådant väsentligt, framgår bl. a. av den enkla
observationen, att vårt tal ju kan »viskas», d. v. s.
uttalas utan röstton, och likafullt förblir tal, om
också icke ett lika fullkomligt, ett lika uttrycksfullt
sådant. Däremot är den melodiska sången en musik
med språkligt ackompanjemang, och att detta senare
icke är för sången såsom sådan väsentligt, har redan
genom exempel belysts. Övergångsformer finnas även
härvidlag. Så inom musiken i och med recitativet,
som saknar utpräglad melodi (om man därmed menar
uttrycket för en specifikt musikalisk »tanke») och
därför mer eller mindre närmar sig »parlando» (d.
v. s. tal). Å andra sidan spåras inom talet stundom
ansatser till en, visserligen oavsiktlig, melodi. Så
t. ex. ofta då en hel klass lärjungar i unison korus
avgiva svar på lärarens fråga, varvid melodiens
omedvetna motivering ligger i strävan att sammanhålla
det hela, något som underlättas genom uppställande
och utbildande av ett dylikt, låtom oss säga
»ledmotiv». Eller då vid barns lekar ramsor sådana som
»alami, salami, sinkami so» o. s. v., så småningom
lägga sig till med en melodi, som låter dem lättare
fastna i minnet; man minns ju alltid lättare orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
