- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / Samling 2 /
27

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språkets musikaliska sida

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin bestämda höjd, tills nästa ton skall inträda,
och då övergår man till denna med ett språng och
i regeln utan all glidning. Under det att sålunda i
sång portamento icke bör eller får förekomma, är
tvärtom i tal dess frånvaro i allmänhet att betrakta
som ett fel, vartill emellertid vissa deklamatörer, i
synnerhet predikanter, icke så sällan göra sig
skyldiga. Annars förekommer ett sådant föredragssätt
endast i vissa bestämda undantagsfall, såsom vid barns
stavningsövningar (t. ex. b, a, ba; k, a, ka; ba-ka), där
det väl är uttryck för ansträngd uppmärksamhet
och betänksam eftertanke; eller såsom uttryck för
hårdnackat och väl övervägt fasthållande vid en
mening, t. ex. i ett energiskt det be-stri-der jag, där
varje stavelses oföränderlighet i fråga om tonhöjd i
förening med monotonien inom hela stavelseserien
och vanligen frånvaron av »legato» stavelserna
emellan få symbolisera åsiktens oföränderliga och
självständiga karaktär.

6) Till sist må här nämnas en skillnad, som
icke har särskilt med tonhöjdsförhållandena att göra,
nämligen den att talet oftast icke är rytmiskt, under
det att sången ojämförligt oftast är strängt rytmiskt
reglerad i avseende på tonernas både längd och styrka
oftast även i fråga om deras läge på tonskalan, i
det nämligen sången vanligen äger periodisk melodi,
d. v. s. en rytmisk växling av musikaliska fraser,
varvid ett och samma tema återkommer antingen
något förändrat (en »variation») eller oftare
oförändrat (en »repris»). Emellertid är denna skillnad
mycket svävande, dels emedan det finnes recitativ
som sakna fixerad taktlängd, dels ock i synnerhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free