Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huru uppstå nya förnamn i våra dagar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kleopatras obetydlige son Cæsarion och — kuriösa
smak — om den store svindlaren hertig Morny.
Sagans hjältar äro nästan lika talrika. Den
babyloniska har givit oss sin Nimrod, den kartagiska
sin Dido, den homeriska dikten Akilles, Mentor och
Nestor. Från Greklands sagohistoria ha vi för resten
Hellen och från Roms Mucius Scævola. Från
medeltidens rika sagovärld ha vi — frånsett sådana redan
sedan länge rotfästa namn som Ossiandikternas Oskar,
Ossian, Fingal och Selma med mer än hundraåriga
anor — så vackra bidrag som t. ex. Tristan och
Isolda, Genoveva och den numera från historien till
sagan förvisade Tell. Den till sin historiska existens
något tvivelaktige Cid skymtar väl fram i
kvinnonamnet Cidi. Särskilt rika äro lånen från de
fornnordiska sagorna. Från Hervararsagan stammar det
märkvärdigt nog även som mansnamn upptagna
Hervor samt Orvar (Orvar Odds tillnamn), från
Bosasagan Herröd. Till en numera med rätta avlyst
del av »svenska historien» höra Ane — gammal
felform för Aun — den gamle, Hildetand, Sigurd Rings
älskade Alfsol, Lodbrok och hans Aslög; ja till och
med Sigge Fridulfssons pappa har åtminstone en
namne, som hävdar svenskheten gentemot de många
tyska Fridolfarna. Till de mer eller mindre
problematiska existenserna för jag även Sigrid Storrådas fader
Skoglar Toste (märk, att Skoglar är tillnamn liksom
Orvar), den mera från norsk inspiration än svensk historia
stammande Torgny samt, gunås, vår svenska Debora
Blenda.
Dock överflyglas sagofigurerna vida av den rena
mytens. Som man kan förstå, är det emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
