Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huru uppstå nya förnamn i våra dagar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från Norge ha vi lånat Björnsons Arnliot och Ibsens
Brand. Poesi och musik i förening ha introducerat
operahjältinnorna Norma, Mignon, Carmen och Aida,
men bland män mig veterligt blott ingenuen Cherubin.
Bland svenska skaldeverk har Fritiofs saga bidragit,
utom med själva hjältens för längesedan i hemmen
insjungna namn, även med Hilding, Viking och
troligen Atle, Stagnelius dikter med den själfulla Anima
och Runebergs med Nadeschda. Onekligen förvånande
är, att det lyckats Bellman att få in Mollberg. Att
fru Lenngren är roten och upphovet till Belinda är
väl tvivelaktigt, då detta namn i ’Grefvinnans besök’
bäres av en hund; men kanske ha den nutida
Belindas föräldrar vid namnvalet blott erinrat sig citatet
»sköna Belinda», vilket ju lät uppmuntrande. Annars
ha väl de, liksom fru Lenngren, tagit namnet direkt
från Pope eller hans svenska översättare (t. ex.
Odhelius, »Våldet på Belindas lock», 1797).
Sedan sålunda varken verklighetens mark eller
fantasiens rymder ha några flera förnamn att avstå,
måste vi, därest vi fortfarande vilja begagna oss av
redan gängse ord, göra våra lån från den del av
ordskatten, som består av annat än personnamn.
Närmaste grannar äro då ortnamnen.
Liksom så mången ridderlig ätt fått sitt namn
från sitt slott, sitt stamgods eller sin fädernetorva, så
har ock i våra dagar månget ortnamn adlats till
dopnamn, antingen i sin egenskap av att vara
vederbörandes — ofta tillfälliga — födelseort eller på grund
av andra kära minnen, som för föräldrarna anknyta sig
till platsen i fråga. Så ha vi i människovärlden fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>