Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huru uppstå nya förnamn i våra dagar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
poetiska ortnamn äro Albion och Thule i bruk.
Nybildningar på basis av ortnamn äro det mindre
lätthanterliga Katrineholmiana och det direkt till skoj
inbjudande Abiskoja. — I sammanhang med
ortnamnen må påpekas ett par folknamn, som ock på sistone
uppträtt som dopnamn, nämligen German och Gute,
d. v. s. gottlänning.
Därnäst talrikast anmäla sig växtnamn till
inträde i vår krets, men märkligt nog uteslutande för
att tjänstgöra som kvinnonamn. Att man aldrig kan
få höra en karl döpas till Quercus (ek) eller, om
namnet skall vara siande, Pinus eller Hyoscyamus
(bolmört), då man dock i damsällskap stundom får
vandra i ett sannskyldigt orangeri, mestadels
omgiven av en berusande doft! Utom de sedan länge
brukliga Rosa och Viola och det redan ganska spridda
Linnea träffa vi t. ex. Convallaria (konvalje), Gullvifva,
Hyacint, Jasmina, Petunia, Pyrola, Reseda, Ros och
Syrena. Fattas doften, kvarstår antingen ståtligheten
såsom hos Aster, Dalia, Castanja och Palma eller
behaget såsom hos Hedera (murgröna), Nemophila och
Edelweiss. Veronika hör kanske icke hit, utan
stammar från Veronica-legenden, och Calla är delvis icke
praktväxten, utan = Carola och sålunda Kalles
motbild. Som vi märka, äro nästan alla dessa namn
latinska, detta naturligtvis emedan deras ändelse a gör
dem särskilt lämpade att sällskapa med Anna, Hilda,
Stina, Kajsa o. s. v.
Av ryktbara ting, som bestå sig med egna namn,
äro uppkallade stjärnbilden Aldebara, diktsamlingen
Edda, Fritiofs skepp Ellida och Nordenskiölds Vega.
Bland övriga substantiver är det endast titlar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
