Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur våra ortnamns historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trollhättan, där vi t. e. ha i Flundre härad
sockennamnet Rommele, förr Romundalef (dvs. Romunds
läns- eller arvegods), och i Väne härad byn Börsle, troligen
av Birtingslef, samt i Ale härad byn Färdsle, troligen
av Färdhingslef. Ja i det ursprungligen norska
Bohuslän träffas ett gott stycke norr om Lysekil byn
Färlef.
Från stenåldern och säkert åtminstone från tiden
något före 2000 f. Kr. härstamma av liknande skäl
de äldsta namnen på -lösa, ett för längesedan utdött
ord med betydelsen ’ängsmarker’, t. e. Torrlösa i
Skåne. Från dessa urgamla namn, som huvudsakligen
träffas i södra Skandinavien, mest på Själland
(med mer än 50 fall och med omkring hälften av
kyrkbyarna så benämnda) och Fyen, men även dock
åtminstone så långt norrut som i Västergötland (t. e.
Komlösa, dvs. kummelängen, i Boråstrakten), Värmland
(t. e. Gässlösa i Ölme härad), Närke (t. e. Stora
Mellösa ’mellanängen’ i Örebrotrakten, Siklösa
’sumpängen’ nära Arboga) och Uppland (t. e. Boglösa ’den
krokiga ängen’ i Trögd, Gumlösa ’Gudmundsängen’ i
Teda socken, båda nära Enköping), äro noga att skilja
de över hela Norden spridda jämförelsevis unga
namnen på -lösa av typen Brödlösa, vilka höra till
adjektivet lös och utmärka ställen där något, t. e.
såsom i det anförda fallet bröd, saknats eller
föregivits saknas.
Nästa viktigare namnlager utgöres av sammansättningar
med -vini, en form av det urgamla ord
vin ’betesmark’, som vi träffa även i t. e. Väne (förr
Vinia) härad i Älvsborgs län och Vänngarns slott i
Uppland. Framför detta -vini går aldrig ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
