Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur våra ortnamns historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föregående nämnda äro dessa namn icke sammansatta
ntan utgöra, åtminstone till största delen,
ursprungliga ättenamn av typen Merovinger ’ättlingar av
Meroveus’, Karolinger ’ättlingar av Carolus magnus (Karl
den Store)’, o. d. Dessa ättenamn övergingo med
tiden ofta till att beteckna den ort, där ätten bodde,
alldeles såsom Bajern, Sachsen, Franken m. m.
ursprungligen helt enkelt betytt ’bajrare, sachsare,
franker’ osv. Hithörande bildningar på -ing — ofta även
-ung (jfr ättenamn sådana som Folkungar, det tyska
Nibelungen o. d.) — äro synnerligen vanliga inom hela
den germanska världen, icke minst i Tyskland, till
vars äldsta ortnamnslager de ävenledes höra. I
Skandinavien äro de talrikast i Danmark och södra samt
mellersta Sverige, t. e. i Skåne Göinge (förr Gydhinge)
härad, som motsvarar det tyska Göttingen; i
Östergötland Gröninge i Kinds härad, motsvarande det
holländska Groningen, och Kvillinge i Bråbo härad,
motsvarande det tyska Quedlin-, förr Quidilinga-burg;
i Södermanland Märinge på Tosterön, samma namn
som det av de germanska langobarderna skapade
Marengo i Lombardiet, och Silinge i Villåttinge härad,
vilket innehåller samma folkslagsnamn som i slavisk
mun blivit Schlesien (i latinsk skrift Silingia).
Till bronsålderns senare del och järnåldern
däremot föra oss, åtminstone vad större delen av Sverge
beträffar, de ytterst talrika namn, som ursprungligen
ändades på -stadhir (numera på -sta eller -stad), en
plural böjningsform av det ord med betydelsen ’ställe’
som vi numera, frånsett ortnamn, icke äga kvar annat
än i uttrycken »i någons stad och ställe» och »var
och en i sin stad» samt uti sammansättningar såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
