- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / Samling 3 /
68

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur våra ortnamns historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gunilla, Gunnhild), Grunnebo (av mansnamnet Grunde),
samtliga i trakten av Vänersborg och Trollhättan.

Till medeltiden och snarast dennas senare del
höra de namn, som äro sammansatta med -hult ’liten
skog, dunge’. Som man kan vänta sig går före -hult
sällan ett personnamn, utan i stället något som anger
skogens natur, t. e. Fagerhult, Sjöhult, Svalehult, alla
sydöst om Trollhättan.

Vid ingången till nyare tiden möta oss de namn
som äro försedda med slutartikel. Först på
1500- och 1600-talen träffas nämligen sådana namn som
Kyrkobyn, Trätängen, dvs. den omtvistade ängen,
Smedstaken, dvs. smedens intaga eller arrende, Dalen,
Ekeskogen, Finneviken, Holmgärdet, Hökebräckan
(av
dialektordet bräcka ’backe’), Sandliden, Näset. Under
det att i Tunhems socken Nygård träffas redan 1360,
så visa sig därsammastädes Bockegården först 1675,
Bergegården 1685, Fågelgården 1687 osv. I
Vassända-Naglums socken kännes Gudmundstorp redan från
1413, men Torpet först 1564, Krusetorpet 1616,
Hedetorpet 1632, Ryketorpet 1637 osv. Emellertid är att
märka, det många namn från medeltiden senare
antagit den för dem från början främmande slutartikeln,
varför man icke utan vidare kan av en nutida
namnform med artikel draga den slutsatsen, att själva
gården tillkommit först i nyare tid.

Ännu yngre — och till mycket stor del först från
våra dagar — äro med få undantag de många namn,
som uttalas med huvudtonvikten lagd på sednare
sammansättningsleden. Av gammalt datum äro
visserligen Västerås, ett namn som åtminstone förskriver sig
från 1200-talet, Norrtälje, omnämnt under detta namn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/3/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free