Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverges ortnamn, en översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200 och 100 fall uppvisa Hede(n), Holm(en), Dal(en),
Lid(en), Vik(en), Hög(en), Skog(en), Ön(a), Mo(n), Kärr(a),
Bäcken, Äng(en), Sund(et), Fors(a), Hamra (Hammar)
och Sand(a) eller Sanna med sina biformer.
Då vi nu så utförligt sysslat med de territoriella
namnen och därvid ofta kommit in på naturnamnens
område, kunna dessa sednare här avfärdas i största
korthet, helst vi kunna alldeles förbigå de många
som äro självklara, t. e. Östersjön, Dalälven, Sylfjället,
och måste förbigå de ävenledes talrika som, vanligen
på grund av sin höga ålder, äro om också kanske
icke för alltid oförklarliga, så dock ännu oförklarade
eller åtminstone högst oklara, t. e. Boren, Fryken,
Roxen o. a., särskilt vattendrags namn.
Bland våra sjönamn märka vi först åtskilliga som
utgöras av urgamla nu för övrigt utdöda ord, som
helt enkelt betyda ’vatten, bölja, vågsvall’ o. d., och
som i allmänhet tillhöra stora sjöar, t. e. Vättern (jfr
det engelska water ’vatten’ och nedan s. 139 f.), Vänern,
av finnarna lånat som Vaania och översatt med Vesijärvi
’vattensjö’, Stora Le (jfr isl. Hlér ’sjö, havsguden’), Lungen
(jfr lungvåt), Unden (jfr isl. unnr ’våg’), Horn- och Storavan
(av det norrländska ava = ävja), Juttern (jfr Jutland
’vattenland’), Sommen ’(vatten)samlingen’, Värmeln
’källsjön’ (jfr isl. vermsl ’källsprång’ och s. 82 ovan).
Andra namn ange sjöns storlek, t. e. Möckeln (jfr
mycken av äldre mykil ’stor’), Bolmen (jfr bolmröka eller
kortare bolma samt bålstor och bålgeting), Storsjön,
eller ock dess form, t. e. Bredsjö, Mjösjö av mjö ’smal’,
Trehörningen. Andra åter avse sjöns yttre eller inre
karaktär, t. e. Glan och Stora Gla av glad i bet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
