Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio budord till dem som ämna anta nytt släktnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viss (krigisk eller fredlig) sysselsättning, uppskattning
av viss (kroppslig eller andlig) egenskap
o. s. v. Det vanligaste och mest genuint svenska
tillvägagångssättet härvidlag är att på grundval
av hemortens namn bilda sitt eget, t. ex. Björk,
Björke, Björking, Björkling m. m. efter Björkefors
o. d. Emellertid må ej helt utmönstras det hos
oss visserligen aldrig riktigt hemmastadda, men
så mycket mer hos våra norska och danska
bröder gängse bruket att upptaga ortnamnet i sin
helhet oförändrat. Sådana fall som Påboda och
Kabbarp visa nämligen, hur lätt och naturligt det
faller sig för oss att upptaga själva ortnamnet till
släktnamn, till och med innan det anammats av
den ifrågavarande personen själv. Lika litet kan
jag instämma i den ofta hörda generella
förkastelsedomen över namn på -son. Bildningsprincipen
är urgammal, ursvensk, historiskt upplysande
och rätt tillämpad väl värd att få fortleva. Då
vi alla väl äro ense om att klandra tillkomsten
av en ny Andersson, Johansson eller Pettersson,
så är det ej, eller bör åtminstone ej vara därför,
att dessa namn ändas på -son, utan emedan de
äro så vanliga och därför icke ändamålsenliga.
Men mot Ragnarsson, Siggesson, Ulfsson o. d. kan
ingenting med fog anmärkas. Tvärtom. De ha
bland annat den förtjänsten att otvetydigt ange det
bäraren härstammar från dig, »du gamla, du fria,
du fjällhöga Nord», och att han åtminstone till namnet
vill räknas bland »söner av ett folk som blött».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
