Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moderna bostadsnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller Fredriksborg (32) o. s. v. beror på ett dylikt
motiv, som i ett sådant fall som Salomonsbesök
rentav gör intrycket av fjäsk. Ett par hithörande
nymodiga typer av utländskt ursprung visa en,
man kan väl säga oroväckande benägenhet att
föröka sig på inhemska namntypers bekostnad.
Den ena är den isynnerhet i Sydsverge vanliga,
på danskt inflytande beroende, på -minne, t. ex.
Gustavs-, Haralds-, Idas-, Johannes-, Peters-,
Selmasminne o. d., varav ensamt i Luggude härad
över 50 fall. Den andra är den från England
lånade på -hill, d. v. s. kulle, t. ex. Anne-, Emy-,
Eriks-, Ethels-, Geijers-, Lovise-, Margrete-, Marie-,
Ragne-, Robertshill o. d., varav ensamt i
Brännkyrka socken vid Stockholm 31 fall[1]. Helt igenom
utländska äro t. ex. Cityhill (av city ’stad’) och det
danska Annelyst (av lyst ’lust’).
Det sista exemplet visar oss, att man börjat
i stället för de av gammalt brukliga och för
ortnamn så naturliga slutlederna -berg, -dal, -holm,
-lund o. d. — vilka visserligen nu ofta högst
olämpligt användas även då stället ingalunda har att
bjuda på något berg, någon dal o. s. v. — begagna
mera fantasirika ord, som ange vad man av det
nya hemmet väntar sig eller om detsamma tror.
Sådana fall äro de visst icke i allo tilltalande
Oskarslycka (där knappast ordet åkerlycka ingår)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
