Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska riksspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frăter, sv. broder och likaså mot sanskr. bhărati
det ry. beret, gr. pherei, lat. fert, sv. bär o. s. v.
Den germanska språkfamiljen — vars
hemvist helt säkert var södra Skandinavien (till
Trondhjemsfjorden och Dalälven) och norra Tyskland
(till Harz) — bibehöll visserligen vida längre än
flertalet av systerfamiljerna det indoeuropeiska
moderspråkets viktigaste drag, så att man först
sedan den s. k. ljudskridningen (varigenom t. ex.
b, d, g blevo p, t, k och p, t, k, blevo f, th, ch)
genomförts, förmodligen något efter år 1000 f. Kr.,
kan tala om utpräglat germanskt språk. Men på
grund av språkområdets nyss nämnda stora
utsträckning splittrades den dock naturligtvis i sin
tur så småningom alltsedan något mer än fyra
tusen år före Kristi födelse vid vilken tid våra
förfäder med säkerhet uppträdde här i Skandinavien,
uti flera språk, som man alltefter deras närmare
eller fjärmare frändskap fördelar på tre
språkgrenar, som åtminstone kort efter Kristi födelse
äro tydligt skilda. Dessa äro: den östgermanska,
dit blott höra numera utdöda språk, av vilka det
viktigaste är gotiskan, som talades av de
sannolikt från Sydsverge före Kr. f. utgångna goterna,
den västgermanska, dit högtyskan, lågtyskan
(»plattyskan»), frisiskan, nederländskan och
engelskan höra, och den nordiska (från vilken den
östgermanska troligtvis ursprungligen blott är en
tidig utgrening). Förhållandet mellan dessa språks
ljud regleras ävenledes av fasta motsvarighetslagar,
så att t. ex. mot got. twai svarar det ty. zwei,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
