Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapernas bildningsvärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blomma — äro vetenskaperna samtliga av ringa
betydelse, i ty att den ju vinnes vida mera genom
karaktärens än genom intelligensens odlande, mera
genom liv än genom lära. Visserligen kunna de
s. k. humanistiska vetenskaperna, de vilkas
forskningsföremål är det för människan i motsats till
den övriga naturen egendomliga, sägas vara av en
jämförelsevis stor betydelse i nämnda avseende;
men även dessa spela ju en ofantligt underordnad
roll i jämförelse med det personligt upplevda livets
lärdomar, vilka ensamt kunna utmejsla människan
i oss och ur oss, och detta dess bättre ju rikare
beröring vi haft med andra människor. Och en
dylik rik beröring är ju som bekant vetenskapens
stilla idrott icke särskilt ägnad att framkalla. Huru
ofta träffa vi icke också på lärda barbarer, som
äro oanvändbara icke blott i societetens salonger,
utan även, gunås så visst, i det fulla, levande
människolivet. Ty vetenskapen har det gemensamt
med sin tjänare bokstaven, att den icke »gör
levande», utan — renodlad — om också icke »dödar»,
så dock dämpar, kyler och, därest icke human
bildning på annat sätt vinnes, förstelnar. Om det
vetenskapliga ögat såsom sådant gäller Silverstolpes
ord, att »det ser kallt allt vad det ser». Men den
humana bildningens förnämsta förutsättning är, för
att tala med Paludan-Müller, »at hjærtet i vort
bryst ej bliver koldt».
För egen del knyter jag, och väl mången med
mig, vid ordet bildning i regeln en tredje betydelse,
tydligare angiven genom uttrycken formell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
