Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapernas bildningsvärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färdighet att vid ett annat tillfälle handskas med
en annan detalj. Detta har den riktigt känt, som
först formulerat den ovanligt lyckade gamla
paradoxa definitionen på bildning: ’det har man kvar, då
man har glömt allt vad man har lärt’. Vad man då
har kvar, är nämligen just den odling, som
vunnits genom jordmånens uppluckring och
bearbetning för mottagande av allehanda utsäden, ju
talrikare och mera olikartade, desto bättre. Under
sådana förhållanden är det givet, att bland
vetenskaperna det största bildningsvärdet — i nu
angiven mening — tillkommer dem, som vädja till
relativt många av våra förmögenheter
(observationer, minnet, fantasien, eftertanken o. s. v.), eller
som ha relativt många anknytningspunkter till
andra vetenskaper. Av ålder har man gjort den
viktiga iakttagelsen, att en hedersplats i nämnda
avseende intages av språkstudiet — med vilket
man visserligen ofta naivt nog identifierat det
själlösa grammatikplugg, som i våra skolor mestadels
ända tills dato bedrivits. Genom sin nära beröring
med å ena sidan vetenskaper sådana som akustik,
anatomi och fysiologi, å andra sidan
»geisteswissenschaften» sådana som psykologi, etnologi,
demologi, sociologi, retorik, metrik,
litteraturvetenskap och historia tvingar språkvetenskapen sina
idkare att, på samma gång som de fördjupa sina
kunskaper, även utbreda dem över ett område,
som förmodligen är större än det de flesta andra
vetenskaper ha att för sin del spänna över. Bland
något yngre vetenskaper torde detsamma gälla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
