/ I 38 Eller trösta dig kanske Tyger och tapeter, Hjul som rulla Öfver jordens yta? Låt hvirfla dina hjul Vintergatan genom, Ledan följer dig Och lyckan hinner före. Du säger: »lyckan Och släktets framtid Ligga gömda Djupt i vetandets brunn». Men vissnar mänskostam, Hvad vill du vinna Med att spinna tanken Som spindelväf tunn? På ditt strå Du sitter lik larven, Till båda dess ändar Din blick räcker; Dock tror du dig ensam Uppäta all visdom, Suckar i hemlighet Att den tar slut med dig.