— ffi 7 e ) i 56 I stridsluren blott jag blåste, Striden börjen 1! Ty släktets dödsmarsch att häjda Skrift långt ej räcker. Ja, höjde sitt finger världsanden, På fästet eldsrunor ristade Snart skolmästare blott tvistade Om skriftens bokstaf. Du som ödd af äflan Efter ära och njutning Vanskapt krälat Din väg uppåt guldbärget! Om innerst du är själ Ej alltigenom guldklimp Omvänd dig medan ännu Du orkar att synda! Din makt är ju makt blott Att mörda lyckan Och lyckan mördad Ej kan le i dina hårdnade drag. Ung kropp du köper, Kärlek kan ej du köpa Hemligt för onatur fasar Hon som famnar guldkalfven. i i|