Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
äldrar, hade han under de fromma språk, som de där
tecknat sin son till minnes, skrivit: »I denna tro på Gud
och den Han sänt, Jesus Kristus, är jag i trots av
förgängelse och död evigt förenad med far och mor. I den
tron vill jag med Guds hjälp förbliva till mitt sista.»
Fredrik Fehr var med mer än vanlig innerlighet fästad
vid sina föräldrar. Uppriktig, allvarlig, gammaldags
fromhet rådde i hemmet. Fadern var »sluten och
avhuggen, av schartauansk riktning, med allvarlig hållning
och blick».
Det fanns alltså en djupare ton i den fromhet, som
Fehr lärt sig älska och vörda i hemmet, än i den något
torra och starkt härsidesbetonade religion, som kommer
till tals i Ritschls skrifter. Fehr skall ha känt sig
otillfredsställd med Ritschls lära om synden. Det kan man
förstå. Hans dagböcker från ungdomsåren vittna om
vånda och kamp, om samvetsnöd och längtan efter
försoning. Även om lidandet och döden i deras förhållande
till synden tänkte han annorlunda. Han hade själv
erfarenhet av lidandets allvar. Hans rastlösa, brinnande,
självförtärande liv var under senare år en tyst men
förbittrad kamp mot ohälsa och dödsaningar. Därför
tillfredsställdes han icke heller av den starka härsidigheten
hos Ritschl. Orden i andra artikeln »bliva och leva
under honom i hans rike och tjäna honom i evig
rättfärdighet, oskuld och salighet» syftade för Ritschl
uteslutande på en jordisk kallelseuppgift. Fehrs inre liv fick
under de sista åren, särskilt efter föräldrarnas död, sin
prägel av en djup evighetslängtan. Utåt dolde han den,
men i hjärtat brann den med klar låga.
Man får icke överskatta Fehrs betydelse för de unga
i kretsen »Fritt ur hjärtat». Men det var ett stöd i de
strävanden efter teologisk och kyrklig frigörelse, som de
på egen hand börjat omfatta, att Fehr fanns. Hans ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>