Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
stält var verkligen någonting att trygga sig till. Med sina
starka vetenskapliga intressen levde han dock ingalunda
i den kammarlärdes världsfrånvändhet och isolering. Han
var en lysande kyrklig praktiker, högt uppskattad som
predikant och undervisare, en man som gärna hade sitt
ord med i dagens kyrkliga frågor. Han syntes, där han
gick fram, och lät också sin närvaro märkas. Genom
»sin stämmas styrka, sitt rättframma väsen och de
kraftigt tilltagna orden» kunde han, yttrar Fries i sin
karaktärsteckning, verka sträv och ovänlig, även när han ville
vara hjärtlig och välvillig, och minnestecknaren kan, all
beundran till trots, icke undertrycka det medgivandet,
att han hade »något retsamt utmanande i sitt väsen».
Särskilt imponerade föreningen av kyrkliga och
vetenskapliga intressen på de unga studenterna. Det blev en
upplevelse, då de släpptes in i hans arbetsrum och fingo
se mängden av tyska böcker och vetenskapliga
tidskrifter. Fries uppräknar dem samvetsgrant: tjugo tyska,
två franska och en engelsk. Även Söderblom hade ett
oförgätligt intryck av tidskrifthögarna i Fehrs bibliotek.
Ett av hans första besök i denna vetenskapens helgedom
blev avgörande för den framtida riktningen av hans
studier. Hem till sina blivande svärföräldrar, hos vilka han
bodde vid sitt Stockholmsbesök — där var gästfritt men
trångbott, så att den blivande operachefen fick en
provisorisk bädd under pianot — hade han fått låna åtskilliga
böcker, bland dem ett häfte av tidskriften The Thinker.
Där läste han på kvällen en uppsats av Moulton om
maz-daismen, och från den stunden hade han klart för sig,
att den persiske profetens religion skulle bli hans
specialitet.
Fehr var alltså en man, som skummade tidskrifter,
korresponderade med tyska professorer och som på sin
hylla hade Ritschls arbeten med dedikation från förfat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
