Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
att vinna de bildade utan att ställa de ringare i andens
värld utanför. Hans personlighets trollmakt förstod man,
även där orden gingo över åhörarnas andliga horisont.
Även i ett annat avseende har Fehr tydligen påverkat
Fries och i någon mån Söderblom. Hans varma och
uppriktiga fromhet var av ett kärvt manligt kynne. Djupast
låg där kanske arvet från fadern, schartauanismens sunda
motvilja mot all storordig, himlande och sentimental
religiositet. Men just under den tid, då Fehr verkade, måste
behovet att lufta ut den ensidiga känslofromhetens kvalm
ha gjort sig särskilt starkt gällande. Fries betygar: »Av
den pietistiska fromheten fanns intet spår hos honom;
all salvelsefullhet i böner avskydde han; likaledes allt
paraderande med bönen och nådemedlens bruk.»
Kanske var det lika läggning i detta stycke, som drog
Fehr så starkt till Ritschl. Hos honom hade den
överdrivna kritiken av pietismen och besläktade mystiskt
känslosamma riktningar sin fulla motsvarighet i en
personlig motvilja mot allt slags fromleri. Ritsöhl
bekymrade sig icke om gudaktiga åthävor och höll inom
lämpliga gränser på en akademikers studentikosa frihet. Han
hade djupt sinne för det äkta uttrycket för religiös
gripenhet, men »så mycket pinsammare kände han sig berörd,
om en religiös meddelelse, som vågade behandla det högsta,
tedde sig som något konstlat», skriver en, som stod
honom nära. »Virtuoserna på detta område har han
behandlat som dödsfiender. Detta har han rikligen fått umgälla.»
Fries följde av ohejdad naturlig böjelse Fehrs exempel
och tog särskilt i yngre år i ord och handling starkt
avstånd från pietismen, under vilken något oegentliga
benämning han sammanfattar allt slags gudsnådelighet och
överdriven religiös känslosamhet. Bådas föredöme har
säkert icke varit utan betydelse för Söderblom, som
annars i hemmet vant sig att höra väckelsens fromma tungo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
