Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
mål och som även i Studentmissionsföreningen rört sig i
kretsar, där man icke hyste någon överdriven fruktan
för att i tal och skick visa sin andliga färg.
Det viktigaste var väl ändå till sist, att Fehr
förmedlade bekantskapen med Ritschl. Söderblom har ju en
gång i tiden hetat »ritschlian» och det på en tid, då denna
benämning i fromma kretsar var liktydig med rationalist,
villolärare och otrosande. Bar han namnet med rätt?
Det låg icke för Söderbloms rörliga ande att förankra
sin åskådning vid ett bestämt system. Han hade större
naturlig fallenhet för att upptäcka det värdefulla och
gemensamma i vitt skilda idévärldar än för att följa en
tankelinje i alla dess konsekvenser. Enskildheterna i
det ritschlska systemet har han därför föga bekymrat
sig om. Och även dess ledmotiv och grundtankar har
han icke i alla stycken godtagit.
Ritschl drev sin kritik av den enligt hans mening
olutherska mystiken, representerad särskilt av pietismen,
avgjort för långt. Den personliga innerlighetens religion
förstod han sig icke på, och han har i tonfall, som
förråda en viss ofinhet i uppfattningen, förlöjligat vad han
kallar »det inbillade privatförhållandet till Gud och
Kristus». På den punkten kunde Söderblom naturligtvis icke
följa honom. I en framställning av Ritschls teologi, som
han givit i Svensk Tidskrift 1892, vänder han sig emot
Ritschls antimystiska överdrifter. Hör tron på den
fromma själens personliga gemenskap med Gud till den
metafysik, som måste förkastas till varje pris, då må systemet
fara. Ty det betyder ett misskännande av den
personliga religionen. Den kristna erfarenheten,
Johannes-evangeliet och Luther vittna, att den mystiska
innerligheten har hemortsrätt inom kristendomen.
Ritschl har givit Söderblom hans nva blick på uppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
