Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
världen, och dess författare räknades framgent till
stjärnorna vid Sorbonne.
Varje tisdag höll Sabatier mottagning för studenter
och teologer, och vid dessa mottagningar har Söderblom
ofta varit gäst. Sabatier var hans man, och han
beundrar livligt hans oräddhet, hans vidsynthet och formella
elegans. Redan den 19/i2 1894 berättar han, att han hört
en lysande föreläsning av »fakultetens prydnad» Sabatier.
»Han talade sant och hänsynslöst om protestantismens
princip och mot all yttre auktoritet. Han visade, hur
protestantismen ödelägger sig själv genom sina många
otroheter mot sin princip. Och han talade med rivande
hänförelse och frisk trosfrimodighet om protestantismens
anspråk på oss och dess väldiga framtidsutsikter: ’Gån på
med tro och sanningskärlek. Frågen ej vart I kommen.
Gud sörjer därför.’» Han betraktar Sabatier som den
bäste akademiske föreläsare han någonsin hört: »Flytta
honom till Uppsala!»
Då Sabatiers »Esquisse d’une philosophie de la religion»
kommit ut, känner hans hänförelse ingå gränser. Han
skriver den 2/s 1897: »Jag läser och fröjdas. Nog saknar
jag ett par ting, men det är barbari att tala därom, när
det gäller ett mästerverk, helgjutet av en stor och levande
och varm personlighet i en skön och fulländad form.
Detta arbete synes mig — för mig personligen — det
märkligaste, som kommit efter Ritschl och Harnacks
Dogmengeschichte. Men Sabatier är en personlighet
mycket rikare än Ritschl, och hans uppfattning av dogmen
är mindre dogmatisk än Harnacks. Detta arbete
kommer att verka djupt, särdeles naturligen så långt det
franska språket når.»
Det kan, menar han, nämnas i raden Pascal, Vinet.
Framför allt känner sig Sabatier som Paulus’ och Pascals
lärjunge. »Den gamle Sabatier är för övrigt en härlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
