Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En handel med strutsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En handel med strutsar.
»Medan vi tala om prisen på fåglar, så har jag sett en
struts, som kostade tre hundra pund«, sade
uppstopparen, under det han erinrade sig sin ungdoms
resor. »Tre hundra pund!»
Han tittade på mig öfver sina glasögon. »Jag
har sett en annan, som man vägrade sälja för fyra
hundra.»
»Nej», sade han, »det var icke några fantasier
med i spelet. Det var alldeles vanliga strutsar. Litet
klena i färgen — följden af dålig diet. Och inte
var det någon särskildt dålig tillgång på varan häller,
Man kan väl tycka, att fem strutsar ombord på en
ostindiefarare kunde varit nog. Men saken var den,
att en af dem sväljt en diamant.
»Karlen, som den fick den ifrån, var Sir Mohini
Padishah, en faslig sprätt, en Piccadilly-sprätt ända
upp till halsen kunde man kallat honom, och ofvan på
den ett fult svart hufvud och en slängig turban, med
den där diamanten på sig. Det oroliga djuret pickade
plötsligt efter den och fick den, och när karlen stälde
till bråk, så insåg den hvad den gjort, förmodar jag,
och gick och blandade bort sig bland de andra för
att få bibehålla sitt incognito. Det gick alltsammans
på en minut. Jag var bland dem som anlände först,
och då höll den där hedningen på att räkna upp sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:10:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nathumor/0054.html
