Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då ni blev dömd; att han, sedan ni utstått sju års
straffarbete, hade givit vika för er familjs böner och
benådat er, och att han för sin del tvivlade på att ni
hade mördat McSweeny.»
Det uppstod en paus, varunder Duncan fortfor att
granska det uppstigande molnet, medan kapten
Dettmars ansikte arbetade förfärligt.
»Nej, guvernören hade orätt», förklarade han med
ett kort skratt. »Jag dödade McSweeny. Jag söp
nattvakten full. Jag slog ihjäl McSweeny i hans koj. Jag
använde koffernageln som visades under
rannsaknin-gen. Han kunde inte försvara sig. Jag hackade
korvmat av honom. Vill ni höra närmare detaljer?»
Duncan betraktade honom som man ser på ett
vidunder, men svarade icke.
»Å, jag är inte rädd för att tala om det för er»,
utbrast kapten Dettmar häftigt. »Här finns inga vittnen.
För resten är jag en fri man nu. Jag är benådad, och
de ska sannerligen aldrig mer stoppa in mig i det
där hålet. Det första slaget krossade McSweenys käk.
Han låg på rygg och sov. Han sade: »Herre Gud,
Jim... herre Gud!» Det var komiskt att se hans
krossade käk slinka hit och dit då han sa’ det. Se’n
gav jag honom dråpslaget... nå, vill ni höra mera?»
»Är det allt vad ni har att säga?» lydde svaret.
»Är det inte tillräckligt?» frågade kapten Dettmar.
»Det är tillräckligt.»
»Vad ämnar ni göra?»
»Sätta er i land i Attu-Attu.»
»Och till dess —?»
»Till dess...» Duncan tystnade. Vinden tilltog i
styrka och lekte i hans hår. Stjärnorna där uppe för-
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>