Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte kasta en sjuk katt överbord, då det är en haj
i närheten.»
»Men hon skrattade, envis i sin föresats, och fortfor
att egga pojken.
»Fresta honom inte», bad Dennitson. »Det är en
hel förmögenhet för honom, och han kanske skulle
hoppa...»
»Skulle inte ni göra det?» sade hon hastigt. »Om
jag kastade den?» Det sista sade hon i lenare ton.
»Dennitson skakade på huvudet.
»Ni är dyr», sade hon. »För hur många sovereigns
hoppar ni?»
»Det finns inte så många myntade att de kunna
narra mig överbord», svarade han.
»Kon funderade ett ögonblick och glömde pojken
under sin dust med Dennitson.
»För min skull?» sade hon mycket mjukt.
»För att rädda ert liv — ja. Men inte annars.»
»Kon vände sig åter till pojken. Åter höll hon upp
myntet för hans ögon och bländade honom med dess
höga värde. Sedan låtsades hon som om hon kastade
ut det, och ofrivilligt gjorde han en halv rörelse mot
relingen, men hejdades av häftigt förebrående rop
från kamraterna. Det låg också vrede i deras röster.
»Jag vet att det bara är lek», sade Dennitson. »Gå
hur långt ni vill, men för Guds skull kasta inte —!»
»Om det nu var hennes besynnerliga egensinne eller
hon tvivlade på att pojken skulle låta locka sig, är
inte så lätt att säga. Det var oväntat för oss alla.
Ur soltältets skugga flög guldmyntet ut i solskenet
och nalkades vattnet i en glittrande båge. Innan
någon hann hejda honom var gossen över relingen och
US
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>