Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när vi ville, draga oss undan det jubilerande
sällskapets stojande glädje. Hans boning
var alltid beredd för honom i tvenne små
med varma tapeter försedda rum, tätt bredvid
tingssalen i sidobyggningen midt emot
den fröknarna bebodde. Ändtligen efter en
hastig men besvärlig resa kommo vi sent
om natten till A..säte. Vi foro genom
byn. Det var söndag. Från krogen genljöd
dans-musik och ett muntert sorl. Förvaltarens
hus var uppfylldt från den öfversta
till den nedersta våningen, äfven derifrån
skallade musik och sång. Så mycket
hemskare framställde sig den ödsliga trakt, mot
hvilken vi ställde vår kosa. Vinden från
hafssidan tjöt i skorrande klagotoner, och
liksom om den väckt dem ur en djup
förtrollad sömn, suckade de dystre furorna
i öfverensstämmelse med honom en otydlig
jemmersång. Slottets nakna, svarta murar
uppreste sig öfver den snöbetäckta marken.
Vi höllo vid inkörsporten. Men der hjelpte
inga rop, inga pisksmällar, intet hamrande
eller klappande; allt tycktes vara utdödt, i
intet fenster syntes något ljus. Gubben lät
sin starka, fylliga röst genljuda: Franz! —
Franz, hvar håller ni till? — För fan i
våld — Vi frysa ihjäl här vid porten. Snön
piskar ju sönder ansigtet på en! — Skynda
er då! — Nu började en gårdshund tjuta,
ett vandrande ljus blef synligt i nedra
våningen, nycklar skramlade och snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
