Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att bebo iskalla rum! Ja värdaste Herr
Justitiarie, fortsatte Franz i det han
sorgfälligt bortklippte en rökande tjuf från veken
och trampade den med foten, ja! ser ni
detta allt, isynnerhert eldningen hade ej
varit af stor nytta, ty vinden och stormen
husardera allt för mycket derinne genom de
sönderslagna fensterrutorna, och . . . Hvad,
föll onkel honom i talet det han slog upp
pelsen och satte begge händerna i sidan,
hvad, fensterrutorna äro sönderslagna och
ni, husets Kastellan, låter ej insätta nya?
Ja, värdaste Herr Justitiarie, fortfor den
gamle lugnt, man kan ej väl komma åt i
anseende till det myckna gruset och
murstenarne, som ligga kringspridda i
rummen. Huru fan kommer grus och mursten
i mina rum, skrek min onkel. Väl
bekommet min unge Herre! sade den gamle i det
han höfligt bugade sig för mig som nyste,
men han tillade genast, det är kalk och sten
af mellanväggen, som instörtade vid den
starka skakningen. Har ni haft en
jordbäfning, dundrade min onkel med vred röst.
Icke just det, värde Herr Justitiarie,
svarade gubben i det han skrattade, men för tre
dagar sedan har det tunga brädbeslagna
taket i tingssalen instörtat med ett häftigt
brakande. Så skall — Onkel ville, hastigt
och uppbrusande som han var, utstöta en
häftig svordom, men han hejdade sig hastigt
och i det han upplyfte den högra handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
