Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
sade med sakta nästan vek röst: Olycklige,
dårade Gubbe! —> Lifvets dröm med’ sina
barnsliga bländverk är nu förbi. — Nu
inser du säkert att de kargt tillmätna
besittningarna bär nere, icke hafva nägot
gemensamt med lifvet der uppe öfver stjernorna.
— Hvilken vilja, hvilken kraft sträcker sig
utöfver grafven. — Baronen teg åter några
sekunder, sedan ropade lian häftigt. Nej
din envishet skall ej fränröfva mig den
ringaste del af den sällhet, som du sträfvade
att tillintet göra. Med dessa orden uppdrog
ban ett sammauvikit papper ur sin ficka,
och höll det intill ett tätt bredvid liket
stående vaxljus, papperet itändt af ljuset
fladdrade högt upp, och när lågans återsken
sväfvade ovisst hit och dit öfver likets an
sigte, var det nästan som om dess muskler
rört sig, och gubben framviskat tonlösa ord,
så alt förskräckelse och fasa intog det på
afstånd stående tjenstfalket, Baronen
fulländade med lugn sitt göromål i det han
med foten utsläckte det sista stycket
papper, hvilket han låtit falla brinnande på
golfvet, Sedan kastade han ännu en
dyster blick på sin far, och lemnade med
ha,s-tiga steg sälen.
Den andra dagen underrättade Daniel
Baronen om den nyligen skedda förödelsen
i tornet, skildrade vidlyftigt huru allt
öfverhufvud tilldragit sig under salig Herrns
dödsnatt, och slutade med det yttrande alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
