Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
broder — ja endast olycklig vill jag kalla
honom — att han som en ond ande träder
mig öfverallt i vägen, och förstör
mitt lugn. Det är icke hans skuld att jag
ej blifvit outsägligt eländig, ban gjorde sitt
till, men Himmelen tillät det icke —
Sedan den tiden då Fideikommissets stiftande
blef allmänt bekant, förföljer han mig
med ett oförsonligt hat. Han afundas mig
de besittningar, hvilka i hans händer skulle
bortflyga som agn. Han är den största
slösare på jorden. Hans skullder öfverstiga
vida hälften af den ärftliga förmögenheten
i Kurland, som tillfaller honom, och nu
förföljd af otåliga kreditorer skyndar han
hit, och tigger penningar. — Och ni hans
bror nekar honom — ville V– falla
honom i talet, men Baronen utropade högt
och häftigt i det han släppte V–s
händer och trädde ett steg tillbaka: Förhasta
er icke — ja! jag nekade! Af Fideikommissets
inkomster kan och vill jag icke
bortskänka en skilling! — Men hör hvilket
förslag jag för några timmar sedan
förgäfves gjorde den oförnuftige, och döm
sedan om min pligtkänsla. Den ärftliga
förmögenheten i Kurland är, som ni vet,
betydlig, jag vill till förmån för hans
familj afstå den halfpart, som tillfaller mig.
Hubert är gift i Kurland med en skön
men fattig fröken. Hon har skänkt
honom barn, och svälter nu med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
