Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
ra den kunde sväfva så högt i luften;
Kamrat, livad är det för en eld der
framfor oss? frågade jag postillonen; å!
svarade denne, det är ingen eld, det är
B.-sätes fyrbåk. B-säte! Som postillonen
nämde detta namn, framställde sig med
de lifligaste färgor bilden af de på
händelser rika höstdagar jag der tillbragt. Jag
såg bàronen —Ser aphin e — men äfven de
gamla besynnerliga tanterna — mig sjelf, med
ett ljust mjölkansigte, väl friserad och
pudrad, i ömtålig ljusblå klädnad — ja l
mig, den förälskade—framsuckande som en
blåsbälj sina klagovisor för den
älskade.—-I det djupa vemod som genombäfvade mig,
uppfladdrade likt brokiga ljusstrålar V-s
kraftiga skämt, som syntes mig nu vida
mera roande. Sålunda upprörd af
smärta och sällsam fröjd, steg jag tidigt
om morgonen ur vagnen i R-säte
framför posthuset. Jag igenkände förvaltarens
boning och frågade efter honom. Med
förlof, sade postskrifvaren i det han tog
pipan ur munnen, och lyfte på nattmössan,
med fÖrlof, här bor ingen förvaltare,
detta är ett kongligt Amt, och Herr Amtsrådet
behagar ännu att sofva. Igenom frågor
erfor jag att baron Rodrik af R-, den
sista Fideikommissarien, redan för sexton
år sedan aflidit barnlös, och att
Fidei-commissët i följe af stiftningsbrefvet
till-Natt-Styckena 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
