Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
ven stundom hemligen gjorde. Ofta ville
Denner som vanligt leka med gossen,
men denne stretade emot, gret och ville
alldeles icke mera gå till den
främmande, liksom om han afvetat hans
fiendtliga anslag att aflägsna honom från
föräldrarne. — I tvenne år hade den
främmande besökt Andreas, och tiden samt
vanan hade ändtligen öfvervunnit dennes
farhåga och misstroende till Denner, så
att Andreas, nu lugnt och gladt njöt
sitt välstånd. Det tredje året om hösten,
då den tid vid hvilken Dellner
vanligen plägade infinna sig, redan var
förfluten klappade någon, under en stormig
natt, häftigt på Andreas’s dörr, och
flera vilda röster ropade hans narlin.
Förskräckt sprang han ur sängen, men då
han frågade ut genom fönstret, hvem som.
störde honom midt i natten, och tillade
att han skulle lössläppa sina hundar, och
låta dem bortjaga de obudna gästerna,
had en af dem-att ban skulle öppna
fölen vän, och Andreas igenkände
Den-ners röst. När han nu med ljuset i
handen öppnade husdörren, trädde Denner
ensam emot honom. Andreas yttrade,
att det förekommit honom som om flera
röster ropat hans namn; men Denner
svarade, att stormens tjutande säkert
måste hafva bedragit honom. Då de
inträdde i rummet, förundrade sig Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
