Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
instucko vassa taggar i det uttöjda köttet.
Andreas förmådde icke uthärda dessa
qval, våldsamt söndersliten af plågor,
önskande sig döden, bekände han allt hvad
man ville, och blef afdånad återförd i sitt
fängelse. Man styrkte honom som det är
vanligt efter öfverstånden tortur med vin,
och han föll i ett halft sofvande, halft
vakande tillstånd. Då förekom det honom
som om stenarna lossnade ur muren, och
föllo med ett dåft buller ned på golfvet.
Ett blodrödt sken framträngde genom
öppningen och omgifven deraf inträdde en
gestalt, som ehuru den hade Denners
anletsdrag, likväl icke tycktes vara han.
Med starkare glöd blixtrade ögonen,
svartare reste sig det stubbiga håret öfver
pannan, djupare sänkte sig de dystra
ögonbrynen ned i de tjocka musklerna som
hvilade öfver den stora krokiga näsan.
Ansigtet var förvridet och hopkrympt på
ett sällsamt och rysligt sätt, och klädnaden
främmande och besynnerlig, sådan
som Andreas aldrig sett Denner bära
den. En eldröd med guld rikt utsirad
mantel hängde i pösiga veck kring gestaltens
axlar, en bred nedböjd spansk hatt
med röd nedhängande plym, satt snedt
på hufvudet, en lång värja hängde vid
sidan, och under venstra armen bar
gestalten ett litet skrin. Sålunda skred det
spöklika vidunder emot Andreas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
