Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Vach, och berättade uppriktigt hela
förloppet. Grefven gillade Andreas’s
gerning, som för att rädda sin son,
nedskjutit en röfvare och mördare, och han
låt uppteckna hela händelsen och förvara
den i slottets Arkiv.
Deuna rysliga händelse hade djupt
skakat Andreas’s innersta, och det var
således ej underligt att han, då natten
inbröt, oroligt kastade sig af och an på
sin bädd. Men när hau sålunda grubblade,
half vakande, half drömmande,
hörde han det knastra och rassla i
rummet, ett rödt skan visade sig, och
försvann åter. När han började lyssna och
skåda omkring sig, mumlade det sakta:
Nu är du mästare — du har skatten —
du har skatten — befall öfver dess krafter,
de tillhöra dig. — Det förekom
Andreas som om en hitintills obekant
känsla af obeskrifligt välbehag och
lefnadslust intog honom, nen när
morgonrodnaden inbröt genom fönstren, då
bemannade han sig, och bad enligt sin
vana ifrigt och andäktigt, till den
Allmakt som upplyste hans själ: Jag vet
nu hvad min kallelse och min pligt är,
för att kunna emotstå frestelserna, och
afvända synden ifrån mitt hus. — Så
talade Andreas, tog Trabacchios’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
