Note:
Translator Hanna Östberg is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evolution och modern världsåskådning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur andra ämnen) utdragit några gram av en ny kropp,
radium. Snart fick man om den nya kroppen veta
underbara saker, som för vår fysiks och kemis
hittillsvarande läror öppnade oanade vidder. Var det
hittills inom dessa vetenskaper dogm: den kemiska
atomen är oföränderlig och oförstörbar, alltså evig, och
utskrattade man medeltidens alkemister och deras
vidskepliga teorier, så lär oss radium: atomen har
en bestämd, oföränderlig livstid, »som för
densamma är lika karaktäristisk som atomvikten», t. ex.
uran och thorium 14 miljarder år, då däremot
radiumemanationen — helium och andra
radiumförvandlingar — blott har en livstid på några dagar eller
timmar! Radiums slutprodukt skulle vara bly, och
den berömde fysikern Ramsay tror sig ha ernått en
sönderdelning av kopparatomen; härefter vore också
hos gamla bekanta enkla kroppar alkemisternas
transmutation (förvandling) icke längre någon tom
inbillning.[1]
Till följd av den nästan oförklarliga, oupphörliga
utströmningen av ljus, värme och kraft från ett gram
radium, utan att detta därvid tycktes förlora i vikt
eller i mängd — varigenom, i förbigående sagt,
teorien om kraftens oförstörbarhet erhåller en betänklig
knuff — uppstod teorien om »ioner» och »elektroner».
Vi måste antaga att varje atom omkretsas av otaliga,
ännu mindre enheter av materien. »En kemisk atom»,
skriver d:r W. Meyer, »är nu för oss ett komplicerat
solsystem med ofta tusentals planeter», och J. Perrin
beräknar omloppstiden för sina ioner omkring en atom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
