- Project Runeberg -  Naturvetenskap och kristendom /
94

(1913) [MARC] Author: Frédéric Bettex Translator: Hanna Östberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Translator Hanna Östberg is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evolution och modern världsåskådning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eterhölje (dynamide), från vilket all kraft utgår. I denna
och ur denna världsalltet fyllande världseter tyckas
krafterna ljus, värme, elektricitet m. fl. utveckla sig,
varför den av naturforskarna redan blivit kallad
»behållaren för alla krafter». Men som den för våra
sinnen förblir absolut oförnimbar, så är dess väsen
ännu gåtfullare än den grova materiens. Även här
har radium åstadkommit en omvälvning i våra
fysikaliska föreställningar; och talade forskare tidigare,
på grund av åtskilliga beräkningar, om etern som
ett 600 biljoner gånger tunnare ämne än alla på
jorden kända, så ha på senare tider lord Kelvin, kanske
förra århundradets störste fysiker, och sir Lodge
kommit till det förbluffande resultatet att den är »miljarder
gånger tätare än platina», som bekant vår tyngsta
metall![1]

*



När vi nu betraktat de för oss på jorden
åtkomliga kropparna och deras föreningar och de dem i
rörelse sättande krafterna, så komma vi in på en
fråga, som länge varit en av vetenskapens mest
intressanta: är månne den materia, som vi känna till
här på jorden, av samma sort som den som bildar
världskropparna, lyder den där samma lagar och
besitter den där samma krafter? Ännu för hundra år
sedan vågade vi icke hoppas att någonsin kunna
besvara denna fråga, och till och med en Newton, som



[1] Bulletin de la Soc. astrou. de Paris 1907, sid. 312
och 313.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/natukrist/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free