Note:
Translator Hanna Östberg is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristlig naturforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om den en gång så bullersamt iscensatta och av
darwinismen logiskt fordrade människans
härstamning från apan sade den kände antropologen,
professor de Quatrefages, redan år 1868 i slutet av sin
ingående redogörelse för denna fråga: »Embryologien
förenar sig med anatomien och morfologien
(utvecklingsläran) för att visa hur mycket de personer taga
miste, som enligt de darwinistiska idéerna framställa
läran om människans härstamning från apan.»
»Vi hålla sedan länge före», säger dr K. Müller,
»att ett mellan djur- och människoande finns en
fullkomligt outfyllbar klyfta, som man icke ens slår brygga
över genom antagandet av en utdöd och försvunnen
mellanlänk och första stamfader. Varje organism
företräder i organismernas långa rad sin egen världsidé.»[1]
Till sist säger professor Virchow[2]: »Med
föreställningen om att människan framgick ur ett djur kan
jag ingenting uträtta; ty i verkligheten finnas inga
sådana övergångar, som väl ändå måste finnas, om
de verkligen levat. Den sökta urmänniskan
finns icke heller.» »Om», säger Virchow vidare,
»enligt Darwin klimatet ensamt blekt germanerna till
blonda och blåögda människor, hur kommer det sig
då att Nordamerika med samma klimat aldrig
frambragt blonda människor (eskimåerna äro som bekant
mörkhyade med korpsvart hår), och varför finns det
i Mellanamerika och i Asien inga negrer?»
Man ser att kända lärda män, som icke kunna
misstänkas för kristendom och för vilka i enlighet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
