Note:
Translator Hanna Östberg is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hur många revor och sprickor den än må ha att
uppvisa, får ändå icke betraktas på det sättet, som
om den vore uppkonstruerad av bara luft, ånga eller
dimma; det finns alltid sakförhållanden, varifrån
myten utgått».
Och kritiken bevisade för fyrtio år sedan att det
aldrig funnits någon Homeros eller något Troja, och
ännu år 1872 måste namnet Homeros vara en
grekiserad pluralis för det keltiska ordet omar =
samling, blott för att omeros skulle betyda
»samlingarna!»[1] Så kom Schliemann, talade ej många ord
men anställde grävningar och fann Tröja och Mykene.
Ack, hur skall icke den kritiska forskningen en
gång komma att hantera oss, människor i det 20 :e
århundradet, om den alls kommer att sysselsätta sig
med oss. Hur skall den icke förflyktiga oss till blotta
skuggor och hamnar, till myter och allegorier. Hur
kommer icke år 3000, om världen då ännu äger
bestånd, den kända Macaulayska nyseländaren eller
någon australier eller japan, sedan hän i sin skissbok
avbildat ruinerna av London och Berlin och återvänt
till sitt numera i spetsen för civilisationen stående
fädernesland, att hålla ett intressant föredrag om
Goethemyten och på ett glänsande sätt bevisa att för det
första en Goethe omöjligt kunnat existera vid den
angivna tiden. Man hade nämligen i hans skrifter
icke kunnat finna något spår av den bevisligen då
rasande världsstriden mellan hans folk och
arvfienden, gallierna. »Denne så kallade nationalskald»,
kommer han att utropa, »omnämner inte med en stavelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
