Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Slätten och lantbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lantbruket bär sig bättre på skånska slätten än i andra delar av vårt land.
Detta beror på
många orsaker, först och främst på jordmånens beskaffenhet. Den består på
de flesta ställen
av en bördig lermylla. Ett ämne, som växterna behöva lika nödvändigt som
människan
behöver salt, är kalk. Om vi åka omkring på slätten, få vi ofta mitt på en
åker se en stor
grop, och så få vi veta, att det är en märgeigrav, där man har tagit upp
märgel. Med märgel
menas sådan lera, som innehåller mycket kalk. Den skånska åkerjorden är
nästan alltid något
kalkhaltig, men så småningom försvinner den kalk, som finnes i det övre
jordlagret; den
behöver ersättas, och då märglar man, det vill säga, breder ut kalkhaltig
lera över fältet. I
alla de trakter av Sverige, som anses vara särdeles fruktbara, är antingen
åkerjorden i sig
själv rik på kalk, eller också kan man i närheten få märgel att blanda upp
den med.
Vi ha förut sagt, att man inte ser några stenar på åkrarna. Dock har det
nog förr funnits
sådana, ty den skånska leran har ursprungligen varit ganska stenig, men i
tidernas längd ha
stenarna blivit bortplockade och använda. Som man inte här hade några
gråstensknallar,
måste man taga noga vara på den sten, som hittades i åkern, så att man hade
något att laga
vägarna med. Nuförtiden gör man sig icke så mycket besvär, utan när det
gäller att fylla och
laga vägar, köper man sten, som är tagen ur berg och krossad med maskin.
Det är inte bara jordens naturliga fruktbarhet, som gör, att lantbruket bär
sig bättre i
Skåne än i andra landskap, ty det finns trakter av Sverige, där jorden i
sig själv är fullt lika
god; men här tillkommer det, att den skånska jorden sedan långliga tider
tillbaka har varit
plöjd och uppbrukad och att den är så väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>