Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Höganäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ovanpå sandstenen ligger åter ett tjockt lager av grus, sand
och lera, som isen långt senare förde med sig.
I andra länder, som t. ex. England, är det mycket gott om stenkol, men i
Sverige finns det endast i Skåne. INär man började på allvar bryta stenkol i
de skånska gruvorna, väntade man sig stor vinst därav. Men det blev mindre,
än man hade tänkt. De flesta kollagren ligga djupt under jorden, så att man
måste borra djupa schakt för att komma åt dem, och detta kostade
mycket pengar. Därför att själva kolbanden äro så tunna, måste man också
spränga ofantligt långa gångar för att få tillräckliga mängder kol. Och så till
på köpet äro de skånska kolen ett mycket sämre bränsle än de engelska, de
äro inte så hårda, och när de brännas, lämna de mycket aska efter sig. Folk
ville därför inte betala mycket för de skånska kolen, och arbetet i
gruvorna lönade sig just inte. Men så hittade man på, att om man alldeles i
närheten av gruvorna anlade fabriker, så kunde de drivas ganska billigt,
eftersom man hade så bekväm tillgång till stenkol. Och ett utmärkt
råmaterial hade man ju också alldeles till hands, nämligen den eldfasta
leran. Ty av denna kan man tillverka tegel och lerkärl, som bättre än
annat lergods kunna tåla både hetta, köld och fuktighet.
Nu tillverkas i Höganäs massor av eldfasta tegelstenar, som bland annat
användas till ugnar, där metaller skola smältas och där det därför blir en
oerhörd värme. Av lera tillverkas också de rören, som vi nyss talade om
och som begagnas till avloppsledningar, vattenledningar och
till täckdikning.
Om vi känna på ett av dessa rör, märka vi, att dess yta är hal och blank
som porslin; det beror därpå, att röret har blivit »glaserat». Sedan rören
ha blivit formade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
