Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Gottländska landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hustrun i gården åkande ut med traktering, och så blev
det kalas och sedan lekar och munterhet. Därvid
brukade männen roa sig med »park», »varpa» och
andra idrottslekar. Dessa lekar äro mycket gamla,
men gottlänningarna ha aldrig glömt bort dem, utan
det ena släktet efter det andra har genom dem övat
sin vighet och styrka. Numera har man på de flesta
ställen på Gottland lagt bort seden att gemensamt slå
ängarna och sedan hålla slåtterfest, men lekarna idkas
fortfarande. Gottlänningarna tycka också mycket om
musik, och ofta sjunga de, när de komma tillsammans.
Den gottländska allmogen har i allmänhet en mycket
god bildning, och skillnaden mellan de olika klasserna
är inte så stor som i andra landskap. De hålla mycket
på sin ö, och förr betraktade de sig nästan som ett folk
för sig.
När två gottlänningar tala med varandra, är det
inte lätt för en person från fastlandet att förstå vad
de säga. Det är, som om det vore ett främmande språk:
underliga tonfall och underliga ord. Gosse heter på
gottländska »sårk», en tacka kalla de för »ēi», igelkotten
kalla de för »pinnsvin». En tjärdal, där man tillverkar
tjära, har ett så besynnerligt namn som »såjde», vilket
ju låter riktigt utländskt. Ordet nej uttalas som »naj»,
och i stället för ja säger en gottlänning »jå». Att
gottländskan är så egendomlig, beror nog därpå, att
gottlänningarna bott på en avlägsen ö och därigenom blivit
skilda från de andra nordiska stammarna. Därför ha
de behållit kvar många ord och vändningar, som våra
förfäder brukade men som de andra svenskarna lagt
bort. Dessutom har det säkert kommit in i deras språk
åtskilliga ord från de främmande folk, som de haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
