- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / I. Götaland /
115

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Karlsöarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

former och med den allra finaste elfenbensliknande färg.
Det är så vackert men på samma gång så olikt allt
vad vi äro vana att se i Sverige, man skulle nästan
kunna tro sig vara långt bort i Södern, på Medelhavet.

När vi sedan närma oss Lilla Karlsön, se vi raukar
med de mest besynnerliga former – en t. ex. som alldeles
liknar ett hundhuvud –, och vi märka också, att klippan
är urgröpt av grottor, den ena invid den andra. Vi fara
vidare och lägga till vid Stora Karlsön. Där är ett
obeskrivligt vimmel av sjöfåglar; en skara skrikande
måsar hålla ivrigt på att fiska, ty ett strömmingsstim
står just nu i vattnet, de låta inte alls skrämma sig
av de besökande människorna, utan deras långa vingar
flaxa tätt omkring våra huvud. Karlsöarna äro ett
riktigt tillhåll för fåglar, där häcka tordmular, skarvar,
ejdrar och måsar.

Där vi stiga i land, är det en gräsbeväxt sluttning
nedanför klippan. Återigen måste vi fröjda oss
över det granna färgspelet: den starkt gröna sluttningen
mellan de blå vågorna och den vitgråa klippan,
som djärvt och majestätiskt avtecknar sig mot himmeln.
Mitt på klippväggen syns en grön fläck, det är murgröna,
som växer omkring ingången till en grotta. Klippväggarna
äro inte så jämnt branta, som de se ut på afstånd,
utan de ha en mängd avsatser, liksom smala hyllor, på
vilka man kan vandra långa sträckor. När man går där,
har man rikligt tillfälle att plocka petrifikat. På många
ställen består berget nästan helt och hållet av sådana;
det är en sort, som ser ut som rör eller pipor av sten.
Alla dessa rör ligga hopgyttrade härs och tvärs och
hållas ihop av något, som liknar lera. Hela massan
är så lös, att man kan plocka sönder den med fingrarna.
Rören utgöra delar av ett slags djur, som kallas enkriniter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/gotaland/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free