Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. En stad, som blev till mot sin vilja - 4. Slöjdbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som inte betalade sin skuld till honom. Knallen kom tillbaka och krävde,
ända till dess han
fick ut sin fordran.
En och annan av dessa gårdfarihandlande blev till mycken nytta för sin
hemort, ty när han
slutade sina vandringar, slog han sig med kraft på åkerbruket och kunde då
offra pengar
därpå; dessutom hade han under sina färder sett mycket och införde nu nya
redskap och nya
brukningssätt.
Nuförtiden, när vem som helst får idka handel och det är så gott om
ångbåtar och järnvägar,
är västgötarnas gårdfarihandel starkt i avtagande, men alldeles slut är den
ännu icke.
4. Slöjdbygden.
Träslöjden hade uppkommit redan i de stora bokskogarnas tid. Då var det
vanligt, att de
fattiga gingo i skogen och fällde utan lov stora träd för att få virke till
baktråg, skålar och
fat. Detta ansågs icke som något brott på den tiden, då skogen hade så
litet värde. Man tror, att
namnet »skålknalle» uppkom just på grund av de många träskålarna, som de
kringresande
västgötarna bjödo ut.
Sedan de stora skogarna försvunnit, började emellertid vävningen få mer
betydelse än
träslöjden. Det var i början mest vävnader av linne och hampa, som
tillverkades. Först i
början på 1800-talet började kvinnorna väva tyger av bomullsgarn, men sen
tog denna
tillverkning så stor fart, att den blev den förnämsta i trakten. Numera
tillverkas det
omkring 9-12 millioner meter handvävda bomullstyger årligen, och
befolkningen har därav
en inkomst av nära 900,000 kronor per år. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
