Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Kalmar sund och Öland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ättika, så köttbullar med någon söt pudding, därpå
stek och potatis, sedan kokt fläsk, så fruktsoppa och till
sist kräm med »klenbakelser».
Det finns mycket roligt och egendomligt att se i
en öländsk by, om den också ibland inte utmärker sig
för så särdeles stor renlighet och ordentlighet. Vanligen
finns det mycket flera kvinnor än män i byn. Männen
ha tagit tjänst som sjömän eller också utvandrat
till Amerika. Detta gör, att på många ställen få
kvinnorna sköta åkerbruket och släpa med de tyngsta
sysslorna, som eljest karlar bruka utföra. Men också många
kvinnor utvandra; där det är flera döttrar i en gård, bruka
åtminstone de äldsta av dem lämna hemmet. Ölänningen
är i allmänhet livlig och tycker om äventyr och
ombyte, jorden kan inte räcka till för alla unga, som växa
upp på ön, inte heller är det där lätt att skaffa sig
annat arbete. Allt detta förklarar utvandringen.
I trakten omkring östra landborgen är jorden i
allmänhet bördig, men den är också uppfylld av stenar.
Det är gott om stengärdesgårdar, och ser man landskapet
från ett kyrktorn, tycker man, att de ligga så tätt som
revbenen på en fisk. Dessa gärdesgårdar uppföras här
på ett eget sätt: stenarna läggas helt löst på varandra,
och muren är så gles, att dagern lyser tvärt igenom den.
När en ovan vandrare vill kliva över och sätter foten på
en sten, blir det ett rammel och skrammel av stenarna,
och troligtvis ramlar han själv också. Det är ett
talesätt på Öland, att »när en kråka går över stenmuren,
så rasar den en halv mil bort». Men i all denna stenighet
växer dock en präktig säd. Öland för ut spannmål,
i synnerhet korn, som anses vara nästan lika gott som
det skånska och gottländska.
Något som man icke kan upphöra att förundra sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
