Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Kärringön. Storsjöfisket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättade, att om barnen händelsevis finge se en full karl, skulle de tro,
att han vore
vansinnig. Också har välståndet stigit och fiskarna blivit ganska
välbärgade. Allt detta är ett
märkvärdigt exempel på vad en enda man kan uträtta.
Kärringön är lotsstation. Då vi skulle gå till lotsgalgen, blåste det
duktigt, och på de hala,
blanka klipporna kunde vi knappast stå på benen. Vi kommo att tänka på hur
svårt det skulle
vara att gå här ute under de rasande höststormarna. »Händer det inte, att
ni blåser omkull,
när ni går här?» frågade vi den unga kvinnan, som följde oss. »Jo, ofta»,
svarade hon. Hon
berättade oss, att många kvinnor brukade stå här ute med tungt sinne och
oroligt spana efter
det fartyg, som skulle föra hem deras män och söner. Icke sällan händer
det, att en fiskare
»blir borta», som det heter, och lämnar hustru och barn efter sig i sorg
och fattigdom. I
gästgivargården vistades en liten flicka, vars far hade drunknat. Vår
värdinna hade tagit upp
henne som fosterdotter och tänkte hädanefter sörja för henne. På det
sättet hjälpte
kärringöborna varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>