Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Sillfisket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
män få arbete med själva fisket, och många kvinnor sysselsättas med sillens
rensning och
inläggning, och dessutom förtjäna alla de, som tillverka fiskredskap,
tunnor och dylikt. Så är
tillverkningen av tunnor en ganska viktig industri för Uddevalla stad.
Sedan snörpvadfisket och motorbåtarna kommo i gång, har sillfisket blivit
alltmer
inbringande, och år 1906 gav det en ren inkomst av omkring 6 millioner kr.
Men det är det besynnerliga med sillfisket, att man icke kan lita på att
det skall räcka, ty
man vet sedan gammalt, att det brukar vara en tid och så upphöra igen. I
slutet av förra
århundradet och början av detta hade Bohuslän således en fiskeperiod, då
man fångade
ofantligt mycket sill och folket förtjänade mycket penningar, men 1809
försvann sillen till
invånarnas stora sorg och bedrövelse. Först vintern 1877-1878 kom den
tillbaka, och sedan
dess har det varit sillfiske, fastän mer eller mindre rikligt. Man har
märkt, att det vanligen
är omkring 60-70 år mellan två sådana fiskeperioder. Varpå beror nu denna
föränderlighet
hos sillen, och varför kommer han icke alltid till bohuslänska kusten?
Denna fråga ha de
lärde mycket tänkt på, men ännu ha de icke funnit något säkert svar på den.
En sak, som man också har undrat på, är varför
sillen kommer just om vintern och varför den även
under sillperioden är ganska ombytlig, så att den somliga år kommer i
massor in i vikarna
och andra år inte alls visar sig där. Nu är man nästan säker på att detta
sista hänger ihop med
havsströmmarna.
Många föreställa sig kanske, att allt vatten i Kattegatt skulle vara av
samma beskaffenhet,
vara t. ex. lika salt och lika tungt. Men så är inte fallet. Genom havet gå
strömmar, det vill
säga vattenmassor, som röra sig i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
