- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland /
81

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. På högfjället

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dåliga fjällbjörkar. Ibland kunna sådana fjällbjörkar på
avstånd se riktigt spöklika ut, de likna gestalter, som
i förtvivlan sträcka armarna mot himmeln, som om de
ville be för sitt liv. Ibland äro grenarna böjda nedåt
och bilda stora öglor, i vilka ett barn skulle kunna
sitta som i en repgunga. Det är fjällstormarna, som äro
orsaken till dessa besynnerliga former. Fjällbjörkarna
äro långt ifrån vackra, men det är rörande att se deras
kamp mot kyla och storm.

Nu kör tåget in i en täckt gång med väggar och tak
av trä; den är byggd för att skydda banan vid de stora
snöfallen om vintern. Vi fara igenom flera sådana
trätunnlar, och slutligen rullar tåget in på Storliens station.
Den är mycket större än de andra stationerna vid banan,
och över perrongen och spåren är också tak. Storliens
järnvägsstation ligger ungefär 30 meter högre än platån
på vägen till Skutan. Här äro vi således uppe på
högfjället. Men något praktfullt fjällandskap finna vi dock
ej vid första blicken. Storlien ligger på en högslätt, över
vilken några flacka höjder och låga åsar höja sig.

På denna högslätt ligga en mängd små sjöar och
myrar. De många bäckar, som bilda deras avlopp, flyta
inte alla nedåt Jämtland, utan somliga rinna västerut till
Norge. Sådana höglänta ställen, från vilka vattnet tar
sig avlopp åt olika håll, kallas »vattendelare». Här går
alltså en vattendelare för svenska och norska vattendrag.

På många sätt märks det, att vi nu kommit högre
upp än i Åredalen. Här finnas inga andra träd än björkar,
och även de gå endast ett stycke uppåt höjderna. Något
åkerbruk förekommer inte alls, ty därtill är sommaren
för kort. Vid midsommartiden är här ännu tidig vår.
På en väg, som inte ligger högre än järnvägsstationen,
kan man på sina ställen få vandra mellan snödrivor, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:14:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/norrland/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free