- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland /
139

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Mellan floddalarna. Myrslåtter och tjärbränning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bebyggda, fast det är långa avstånd mellan gårdarna.
Nog förstå vi också, att det fordras både segt arbete
och stor förnöjsamhet för att här dra sig fram. Äntligen
visa sig vid en liten sjö några hus och några små
åkrar; där är potatisland, korn- och havreåker och
ett fält med fodervicker. Men det hela ser så ensligt
ut - här behövas inga stängsel och gärdesgårdar för att
skilja den ene bondens ägor från den andres. Både gården
och fälten se helt borttappade och vilsekomna ut i det
vida myrlandet.

Även här bruka bönderna göra nyodlingar på
myrarna, och de löna sig bättre, än man kunde vänta. Men
för en lapplandsbonde är ändå alltid höskörden från
strand och myrängarna det viktigaste. Strandängarna
ge det bästa höet, men de äro så få, att de på långt när
inte ge vinterfoder nog åt hans boskap. Förrådet måste
därför ökas ut med myrhöet. Till slåtter användas mest
sådana myrar, som äro beväxta med starrgräs. Detta
gräs är styvt och inte särdeles aptitligt för korna, men
de få ändå hålla till godo därmed under vintern.

Vi passa på, medan vi äro i myrlandet, att ta reda
på, hur det går till, när man slår myrängarna.

Somliga av dessa ängar kunna ligga så långt ifrån
gårdarna, att när de skola slås, måste slåtterfolket stanna
på ängen flera dygn å rad, kanske en hel vecka. Tidigt
på morgonen begiva de sig i väg, både män och kvinnor,
bärande liar, räfsor, matsäck, den senare nedpackad i en
kont. Vanligtvis äro de mycket muntra och förkorta
vägen med sång och skämt.

Det är inte något behagligt arbete att meja en myräng,
ty marken är så sank, att slåtterkarlarna ofta hela
tiden få stå i vatten och ibland kanske sjunka ner
ända till midjan. Kvinnorna räfsa upp det slagna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:14:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/norrland/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free