Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Vintern, dess mödor och nöjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon skyddad dal, där de inte lida för mycket av kölden,
och försöker att hålla rovdjuren på avstånd. Korna och
kalvarna föras under flyttningen ofta i en särskild flock
med kortare dagsresor än de andra renarna. Av 100 renkalvar
brukar lappen ändå inte få behålla mer än omkring 60, så
många dö av köld och svält eller rivas av vargen och
järven. Också kungsörnen dödar många renkalvar.
Vid flyttningen ha olika lappstammar helt olika sedvänjor.
Somliga flytta över riksgränsen in i Norge och vistas
under sommaren vid havskusten, där renarna slippa de
plågsamma insekterna och få njuta av havsvindarnas svalka.
De flesta av dessa lappar ha aldrig sett det svenska
landet, då det icke varit täckt av snö.
Så lever fjällappen sitt liv, ständigt på flyttning under
mödor och besvärligheter så stora, att vi knappt kunna
tänka oss dem. Han drar sig fram med sina renar i trakter
så karga och ödsliga, att ingen annan människa skulle
kunna vinna sitt uppehälle där; och på många sätt är han
till gagn för de bofasta svenskarna, I synnerhet i
nordligaste Lappland. Han livar upp de dystra fjälltrakterna
med sin färgrika dräkt och sin glada barnsliga röst, och
vi få hoppas, att det aldrig skall bli så trångt i Lappland,
att inte fjällmannen och hans renar kunna få rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
