Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Tornedalen. Forsfärder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beryktade i hela Norrland. De äro »översilningsängar»:
när på försommaren vattnet stiger i älven, bli de
översvämmade, och med älvvattnet följer även mycket slam.
Torne älv har låga stränder och översvämmar därför mycket;
dess slam är också ännu fruktbarare än de andra norrländska
älvarnas. Det beror på att Torne älv får sina tillfloden
från berg, i vilka det finns fosforhaltiga ämnen, och
dessa verka som gödning för jorden. Vid älvstränderna kan
bonden utan något arbete år efter år få de präktigaste
höskördar. Allra frodigast står gräset på de små öar, som
älven har uppslammat, där blir det mången gång manshögt.
Men det är inte klokt, att bönderna låta naturen alldeles
sköta sig själv. Om det ett år händer, att älvens vatten
ej stiger så högt som vanligt, blir gräset genast sämre,
och till sist bli ängarna dock alltid utsugna, om de
skördas år efter år utan att varken plöjas eller sås igen.
Det, som mycket håller jordbruket i Norrbotten tillbaka,
är, att många bönder låta sina vallar och åkrar år ut och
år in bära samma slags gröda. Detta - som kallas »ensädesbruk»
-är en gammal sed, som för länge sedan blivit bortlagd i
större delen av Sverige. De, som förstå saken, äro eniga
om, att mycket mer av denna bördiga jord kunde odlas upp
och att lantbruket här, om det sköttes väl, skulle kunna
föda mycket fler människor, än det nu gör. Folket har
börjat inse detta, och jordbruket går framåt, fast det
inte går fort. I Tornedalen finnas redan några mejerier.
Befolkningen här talar finska, som de göra i ett
stort område av nordöstra Norrbotten. Dock finns det numera
i många familjer barn och ungdom, som fått lära sig svenska
i skolan så pass, att de kunna tala något.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
