Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Hur svenskarna tog Lappland i besittning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därför att han brutit sitt löfte och återgått till sin
gamla gudsdyrkan.
Det var nog inte så underligt, att lapparna länge höllo
fast vid sin gamla tro. De svenskar, som de träffat
tillsammans med, hade ofta varit hårda och grymma män,
som behandlat dem illa - genom dem hade de inte kunnat få
den föreställningen, att de kristna voro bättre människor
än de själva.
Vi ha förut talat om, hur man på
1600-talet började bryta
malm i Lapplands berg och hur svårt det var att få folk
till detta arbete, när inga bofasta funnos i landet. Den
svenska regeringen blev sedan den tiden mycket angelägen
om att nybyggare skulle slå sig ner i Lappland, ty eljest
kunde man ju inte draga någon nytta av gruvorna.
För att locka svenskar till bosättning där uppe utlovades
flera fördelar åt nybyggarna: de skulle under de första 15-30
åren slippa att betala skatt och att göra krigstjänst.
Men i början gick bosättningen ändå mycket trögt, ty folket
i de närgränsande landskapen tyckte inte, att Lappland
hade mycket att bjuda på. Ofta voro prästerna de första
bofasta i socknen, och i många trakter var det deras söner,
som togo upp de första nybyggena.
Under
1700-talet gick det raskare med anläggandet av
nybyggen, och svenskar ifrån kustlandet började flytta
inåt Lappland. Många lappar och finnar blevo också nybyggare.
Det hände icke sällan, att svenskarna gifte sig med lapska
kvinnor, så att många av nybyggarslakterna blevo av blandad
svensk och lapsk härkomst. Sedan Sverige förlorat Finland
till ryssarna år 1809, flyttade många finnar över till
svenska lappmarken. Få de sista hundra åren har uppodlingen
ständigt fortgått, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
